Den kidnappade hjärnan
Det här är del 3 av 4 i vår serie om vardagsberoenden. Det här inlägget är en del i en serie om vardagsberoenden som även finns publicerade på Food Pharmacys blogg, där THRiVE är gästskribenter.
I den här delen i vår serie om vardagsberoenden berättar vi om mekanismerna bakom varför vi utvecklar beroenden. I del 1 fick du lära dig om vad som kan räknas som vardagsberoenden och i del 2 kunde du läsa om vad som händer när vi överanvänder saker som i grunden inte behöver vara skadliga.
Vardagsberoenden stimulerar dopamin
Beroenden har sitt ursprung i hjärnan. I hjärnan och övriga nervsystemet finns nervceller. Nervceller kommunicerar med varandra via elektriska signaler och särskilda signalämnen som kallas signalsubstanser.
Det finns något som de flesta beroendeframkallande saker och beteenden har gemensamt, och det är att de stimulerar en signalsubstans som heter dopamin. Även andra signalsubstanser kan ha en roll, men dopamin har starkast koppling till beroende. Dopamin utsöndras kontinuerligt i bakgrunden i låga nivåer, men när vi ägnar oss åt vissa aktiviteter, eller får i oss vissa ämnen, ökar utsöndringen av dopamin kraftigt.
Hjärnan behöver ha en balans mellan belöning och obehag, likt en gungbräda. När effekten från en “vardagsdrog” försvinner hamnar vi på obehagssidan, eller smärtsidan, av gungbrädan. Då kan suget öka igen. Den naturliga reaktionen kan bli att sträcka sig efter sin vardagsdrog igen för att återskapa känslan, och vi fortsätter att äta, titta, scrolla, shoppa, spela eller vad det nu kan handla om.
Jakten på belöning och flykten från obehag
Om man ska förenkla dopaminets roll i hjärnan så kan man säga att dopamin förmedlar motivation och stimulerar jakten på belöning. Det finns också många andra signalsubstanser som påverkar vårt mående och kan förmedla positiva känslor. Däribland endorfiner som står för själva njutningen vi upplever när vi har nått vårt mål. Men dopamin är särskilt kopplat till just beroenden.
Vi kan bli beroende av känslan som dopamin förmedlar. Ju mer och ju snabbare en drog eller ett beteende orsakar en ökning i dopamin, desto mer beroendeframkallande är det.
Ur ett evolutionärt perspektiv är syftet med dopamin att få oss att uppsöka saker som ökar vår överlevnad, som till exempel mat och sex, och inlärning om hur vi får tag i dessa saker.
När vi levde som jägare och samlare och vår omvärld var fylld av faror, var detta oerhört viktigt. Sökandet efter saker och beteenden som stimulerar dopamin är reflexivt, det vill säga sker omedvetet och utan eftertanke. Försöksdjur som har blivit genetiskt förändrade så att de inte kan tillverka dopamin söker till exempel inte upp mat och äter inte mat som finns framför dem. De dör helt enkelt av svält om de inte får mat instoppade direkt i munnen.
“Vi har förlorat förmågan att tåla minsta lilla obehag. Vi försöker ständigt distrahera oss från nuet, att bli underhållna. Vi har en oändlig aptit för distraktioner.” Anna Lembke, forskare om beroenden vid Stanford
I del 4 diskuterar vi huruvida det går att bli beroende av socker.
Om du lider av substansberoende såsom läkemedel, droger, alkohol eller rökning, kontakta vården eller en beroendeexpert för hjälp. Sök även professionell hjälp om du lider av svårt spelberoende.
