Negativa hälsoeffekter av sömnbrist
Sömnbrist gör oss inte bara trötta, utan har även i otaliga forskningsstudier visats öka risken för en lång rad sjukdomar såsom övervikt, diabetes, cancer, hjärt- och kärlsjukdom och autoimmuna sjukdomar. När vi har sömnbrist får även immunförsvaret sig en törn och kan inte längre skydda oss lika bra mot infektioner.
Under sömn sker reparation av vävnader och bortforsling av olika sorters ”cellskräp” från metabola processer, trasiga celler som ska bytas ut. Denna funktion är särskilt viktig i hjärnan.
Sömnbrist ökar risken för kognitiv nedsättning och risk för demens
Visste du att hjärnan rensar bort skräp och slaggprodukter under sömnen? Om vi inte sover ordentligt kan dessa ansamlas i hjärnan och orsaka kognitiv nedsättning och öka risken för Alzheimers sjukdom. Två av dessa slaggprodukter är amyloid-β och tau-proteiner som båda förknippas med Alzheimer.
Hjärnans eget reningssystem heter det glymfatiska nervsystemet och det jobbar under sömnen. Sömnbrist har tidigare kopplats till en ökad risk för Alzheimer då man sett ökade nivåer av amyloid-β och tau-proteiner, markörer för Alzheimer, hos personer som lider av sömnbrist.
I en studie tittade forskare på hjärnans aktivitet under sömnen, flödet av ryggmärgsvätska och sömnfrekvens hos personer med en ökad risk för Alzheimer. De såg att det krävdes en viss sömnfrekvens för att flödet av ryggmärgsvätska ska kunna skölja ut ”brain toxins”, som forskarna kallar det. Sömnen spelar med andra ord en väldigt stor betydelse för att vi ska kunna rensa hjärnan och minska risken för kognitiv nedsättning.
Sömnbrist får oss att välja kalorität mat
Det finns även en koppling mellan sömnbrist och onyttig kosthållning. Efter en natt med för lite sömn tenderar vi människor både att äta mer än vanligt, och att välja energitätare mat. Detta har forskarna känt till i många år och studier har visat att hungerhormonet ghrelin ökar när vi har sömnbrist. Detta gör att vi har svårt att bli mätta och äter mer än vi behöver.
Balansen mellan olika bakteriegrupper i tarmen skiftas också vilket bidrar till att öka vårt sug efter socker och snabba kolhydrater. Sömnbrist minskar även vår viljestyrka och leder till att vi gör val som vi vet inte är bra för oss på sikt.
I en studie jämförde forskare först två grupper av deltagare som antingen fått sova gott eller bara fått fyra timmars sömn under natten. Dagen därpå serverade man frukost, lunch och middag som innehöll en kontrollerad mängd mat. Men man lade även till möjligheten att äta fritt från en buffé där deltagarna kunde välja mellan olika sorters snacks såsom chips, pizza, kakor och andra bakverk.
Forskarna mätte hur mycket varje deltagare åt från snacksbuffén. De deltagare som hade sömnbrist valde i större utsträckning energitätare snacks. Effekten var ganska liten men den kvarstod ytterligare en dag.
Med magnetröntgen kunde man visa att kommunikationen mellan olika delar av hjärnan som tar emot signaler som rör mat minskar efter sömnbrist. Resultatet blir att beslut om vad vi ska äta förändras. Vid sömnbrist får olika områden i hjärnan inte tillräckligt med information från varandra och vi överkompenserar genom att välja mat som signalerar starkare att här finns energität föda.
Vid kronisk sömnbrist kan många bäckar små få stora effekter på sikt, såsom viktuppgång som smyger sig på.
Sammantaget framträder en tydlig bild om vad sömnbrist gör inte bara med våra matval utan också vår hälsa i stort. Antalet timmar som vi sover i Sverige och globalt har minskat dramatiskt de senaste årtiondena, inte minst vad gäller ungdomar. För att må bra är det av yttersta vikt att prioritera sömnen och att söka hjälp om man har sömnproblem.
Källor:
- PLoS Biology, juni 2021 och
- PLoS Medicine, juni 2021
- eLife, oktober 2019
