Ultraprocessad mat: vad matar vi egentligen våra barn med?

Vi människor har inte förändrats nämnvärt rent genetiskt och biologiskt de senaste 10 000 åren. Det har däremot vår kost och livsstil gjort. Våra kroppar är anpassade att äta den mat som fanns tillgängliga, och leva i de miljöer vi levde, med andra ord, i naturen. 

Aldrig förr har vi haft så bra tillgång till mat och lättillgänglig energi som nu. Faktum är att vi är genetiskt byggda för att äta kaloririk mat. Det var väldigt gynnsamt för oss ur ett evolutionärt perspektiv, när vi fick jaga och samla vår mat, men blir problematiskt för oss i dagens samhälle när vi har ett överflöd av kaloririk mat. Dessutom rör vi på oss betydligt mycket mindre än vi gjorde förr, och gör därmed av med mycket mindre energi. Det här får förödande konsekvenser för vår hälsa.

Tomma kalorier gör oss övergödda men undernärda

Det är så lätt att äta onyttigt, vi blir till och med dagligen matade med reklam för livsmedel som man vet orsakar övervikt, sjukdom och ohälsa. Livsmedelsbutiker är proppfulla med gångar med ultraprocessad mat och snacks som kan påverka hälsan negativt. 

Ett stort problem idag är att det blivit normaliserat att äta mängder med snabbmat, färdiglagat, chips, ostbågar, choklad, smågodis, friterad och annan beroendeframkallande skräpmat.

Problemet med dessa livsmedel är att de innehåller en stor mängd kalorier och en liten mängd näring plus tillsatser som påverkar hälsan negativt. Det här kallar man för tomma kalorier. Äter man mycket av den här maten kan det leda till att man blir “övergödd men undernärd”, ett problem som är otroligt stort i västvärlden idag, och som ökar risken för ohälsa och kroniska sjukdomar. 

Ultraprocessad mat – ett modern fenomen

I den brittiska dokumentären “Vad matar vi våra barn med?” som sänds på SVT Play, tar skaparna upp problemet med den stora mängden ultraprocessad mat som vi äter och som vi dessutom ger till våra barn. Men vad menas egentligen med ultraprocessad mat?

Maten vi konsumerar kan delas in i fyra kategorier:

1. Oprocessad eller minimalt processad “naturlig” mat: färska eller frysta ingredienser, t.ex. frukt, grönsaker, kött, mjölk o.s.v.
2. Processade och kulinariska ingredienser: kombineras med grupp 1 för att laga mat eller smaksätta, t.ex. olja, smör, socker.
3. Processade till viss del: t.ex. ost, krossade tomater. 
4. Ultraprocessade livsmedel: genomgår många industriella processer, innehåller väldigt få naturliga ingredienser, förlorar många näringsämnen och vitaminer, har många tillsatser, t.ex. kycklingnuggets, pizza, pommes frites, färdigmat, flingor, ostprodukter (t.ex. oststavar). 

De senaste 40 åren har den här typen av ultraprocessad mat tagit över alltmer. Betydelsen av industriell mat på vår hälsa har underskattats, enligt dokumentären. Den är billig, oemotståndlig och bekväm och forskningen vet nästan inget om den. 

“Vi vet inte om ultraprocessad mat skapar beroende, men vi vet att mat påverkar samma regioner i hjärnan som alkohol, narkotika och cigaretter, det handlar om hjärnans belöningssystem”, säger en av forskarna i dokumentären.  

Viss ultraprocessad mat marknadsförs dessutom som nyttig mat, t.ex. mycket protein, en av dina 5- om-dagen, fiberrik, glutenfri o.s.v. Det här får konsumenterna att tro att de gör hälsosamma val.

Hyperpalatabilitet påverkar vår förmåga att kontrollera vad vi äter 

Forskare som jobbar med att framställa ultraprocessade livsmedel strävar efter att hitta matens “lyckopunkt” (bliss point), d.v.s när den är som mest tillfredsställande. De justerar matens fysik och kemi (t.ex. kryddning som salt) och tittar även på “munkänslan”, tuggmotstånd och interaktionen med saliv för att göra maten så god som möjligt. 

Det här kallas för hyperpalabitet. En bieffekt av hyperpalatabiliteten är att man inte slutar äta och smaken av fett, salt och sött ökar mängden av kalorier man konsumerar. 

Skrämmande siffror

Följande siffror gällande intag av ultraprocessad mat fördes fram i dokumentären:

• 64% av barn får 2 av 3 kalorier från ultraprocessad mat.
• 68% av tonåringar får 2 av 3 kalorier från ultraprocessad mat. 
• 57% av kalorierna som vuxna personer konsumerar kommer från ultraprocessad mat. 
• 1 av 5 personer får 80% av sin energi från ultraprocessad mat. 

Hur påverkar ultraprocessad mat våra barn?

Övervikt och fetma drabbar allt yngre personer. Tonåringar idag har en tredubbelt ökad risk att bli överviktiga än vad tidigare generationer hade. De lider även av sömnapné, diabetes, knäproblem och de som lider av övervikt och fetma i sin barndom och ungdom löper en hög risk att lida av hälsoproblem livet ut. 

En kirurg som jobbar med att operera överviktiga och feta barn och ungdomar berättar i dokumentären att antalet han opererar har ökat dramatiskt de senaste åren. Han säger att “problemet är den enorma tillgången på industrimat. Vi vet inte riktigt vad de här komponenterna har för effekt”. 

Ultraprocessad mat, och de ingredienser som används, stimulerar hjärnan och kan vara beroendeframkallande. Barnens hjärnor är inte färdigutvecklade ännu. Frågan är vad den industriella ultraprocessade maten gör med barnens sköra hjärnor? Möjligtvis kan det leda till en permanent förändring av barnens hjärnor.

Vad händer när man konsumerar mycket ultraprocessad mat?

I en studie fick deltagarna i två grupper antingen ultraprocessad mat eller icke-ultraprocessad mat. Maten i båda grupperna innehöll samma mängd näring och kalorier och deltagarna fick äta tills de blev mätta. Gruppen som fick ultraprocessad mat åt 500 kilokalorier mer varje dag än de som fick den icke-ultraprocessade maten och de gick upp nästan 1 kg på två veckor. 

Forskarna kom fram till att den ultraprocessade maten kringgick kroppens aptitreglering. En förklaring är att försökspersonerna åt den ultraprocessade maten tre gånger fortare än den icke-processade maten. Den ultraprocessade maten är mjukare, godare, lättare att tugga och svälja. Kroppen hinner inte känna hur många kalorier den får i sig. 

Reportern i dokumentären experimenterade på sig själv. I 4 veckor åt han 80% av kalorierna från ultraprocessad mat. Han gick upp 3 kg kroppsfett, 2 enheter i BMI, hungerhormonet ghrelin ökade med 30%, mättnadshormonet leptinminskade och han ökade 6,4 kg i vikt. Dessutom bildades nya kopplingar i hjärnan mellan belöningscentrat och de områden som styr automatiserat beteende, vilket visade på beroendeutveckling. Enligt en av forskarna i dokumentären kan dessa förändringar vara permanenta.  

Vad kan man göra?

Problemet är inte endast det personliga ansvaret, människans natur har inte förändrats, men det har däremot matmiljön. Människor har inte plötsligt förlorat all viljestyrka på senare år, frågan är vilken mat som finns tillgänglig runtomkring oss. I Brasilien, Kanada och Urugay avråder myndigheterna sin befolkning helt från ultraprocessad mat. Det är något som vi i Sverige borde ta efter.

Vad kan du själv göra? Det bästa du kan göra är att titta på listan av ingredienser på de livsmedel du köper. Om maten innehåller ingredienser eller kemikalier som du inte har hemma i skafferiet är det ett tecken på att maten är processad. Försök att äta så lite som möjligt av den typen av mat. Att laga maten från grunden, med riktiga råvaror, är bland det bästa du kan göra för din hälsa.